En uråldrig kunskap
En positiv livssyn
En väg i vardagen
* * *
© Förlagsstiftelsen
Henry T Laurency
Institutet för hylozoiska studier
Allt fler människor i vår tid funderar över livsproblemen: varför lever jag egentligen? Allt fler finner att varken vetenskapsmän, teologer eller filosofer kan ge en hållbar förklaring på hela verkligheten. De måste strunta i obekväma fakta för att den bild de vill ha skall stämma. Den metoden leder knappast till ökad kunskap. Men hur skall då människan få kunskap om verkligheten, livet och sig själv?
Den finns en mycket gammal och en levande tradition, som gör anspråk på att äga en högre kunskap. Detta vetande har tidigare hållits hemligt inom särskilda esoteriska skolor, varav flera varit kända i historien. Sedan år 1875 har dessa skolor medgivit att allt mer av den esoteriska kunskapen förmedlas öppet, dock endast sådana delar som inte lätt kan missbrukas men som däremot kan bilda grunden till en hållbar världs- och livsåskådning.
Hylozoiken är en sådan esoterisk skola. Den grundades för 2700 år sedan av den grekiske vetenskapsmannen Pytagoras och har existerat alltsedan. Dess lära publicerades först år 1950 i boken De vises sten av Henry T Laurency. Alla esoteriska skolor har ägt samma kunskap. Skillnaderna dem emellan ligger främst i terminologi och undervisningssätt. De äldre systemen har som regel en religiöst färgad symbolik, medan den yngre hylozoiken gått en annan väg och strävat efter vetenskaplig exakthet. Därför är hylozoiken det esoteriska system, som nutidens västerlänningar lättast kan tillägna sig.
Ordet hylozoik är grekiskt och kan översättas med "läran om den levande materien". Mycket kort och enkelt kan den sammanfattas så:
Tillvaron har tre aspekter, nämligen materia, medvetenhet och rörelse. Allt som finns är materia. All materia äger medvetenhet i någon grad. All materia är i rörelse och verkar som energi.
Kosmos består av många världar av olika slags materia. Alla världar utom den fysiska är osynliga för människan.
Allt är liv. Alla naturens former har liv eller medvetenhet av något slag; således inte bara människor, djur och växter utan också mineral.
Allt liv utvecklas. Varje livsform förändras, utvecklas och upplöses slutligen. Men en odödlig kärna, monaden, går vidare i en ny form och fortsätter sin uteckling.
Tillvarons mening är medvetenhetens utveckling. När människan lärt sig allt som går att lära som människa, flyttar hennes monad över till nästa högre rike för att fortsätta sin medvetenhetsutveckling.
Allt är styrt av lagar. Hylozoikens förnämsta axiom (självklar sats) lyder: "Det finns lagar i allt och allt är uttryck för lag." Genom att lära sig tillämpa universella natur- och livslagar bättre kan människan leva i harmoni och balans.
Det ondas problem har människan grubblat över i alla tider. Finns det en kärleksfull allmakt? Om den finns, hur kan den då tillåta att det onda sker och att varelser plågas? Eller finns ingen sådan makt utan är livet ett meningslöst lidande?
Enligt hylozoiken finns en kärleksfull intelligens, som råder över hela kosmos. Detta väsen dirigerar krafterna, så att allt liv i kosmos gynnas på bästa sätt. Men bästa sätt för människan vore inte att allt lades till rätta för henne. Det onda som människan själv vållat måste hon själv avhjälpa.
Det finns en universell princip om ansvar. Den kallas skördelagen. Lagen säger, att allt gott och ont vi varit upphov till i tankar, känslor, ord och gärningar får vi tillbaka med samma effekt, i detta liv eller i ett framtida. Skördelagen är en livslag med oinskränkt giltighet. Två andra livslagar är:
Frihetslagen: Varje väsen är sin egen frihet och sin egen lag. Det har rätt till egenart och verksamhet inom gränserna för allas lika rätt.
Enhetslagen: Allt liv utgör en enhet. För att kunna vidga sin medvetenhet utöver det egna jaget måste individen visa denna enhet i handling genom att tjäna livet.
Roten till allt ont är okunnighet. I vår ovetskap om grundläggande livslagar trampar vi på andra varelsers frihet, och därmed kränker vi enheten. Vi tillämpar då skördelagen negativt, så att vi själva utsätts för likadana kränkningar. Även om vi sår i ett liv och skördar i ett senare, får skörden sin effekt på vår medvetenhet. Vi blir mindre benägna att tillfoga andra lidande i framtiden. Efter hand vaknar vi till insikt om att vi skall avstå från att vålla ont, tvärtom hjälpa andra till ett rikare liv. Då tillämpar vi de tre nämnda livslagarna positivt. Skördelagen sätter oss då i livssituationer, som gynnar vår utveckling.
Två viktiga lagar för människans utveckling är:
Självförverkligandets lag, som säger att alla egenskaper och förmågor, som människan skall tillägna sig, förvärvar hon genom eget arbete,
och
aktiveringslagen, som säger att denna utveckling sker genom aktivitet inifrån hennes egen medvetenhet, aktivitet som hon själv tar initiativ till.
Det ondas problem är ett utvecklingsproblem. Människan blir bättre, inte genom att lyda regler eller auktoriteter utan genom att arbeta sig upp till högre nivåer: större insikt, djupare medkänsla, starkare vilja. Människan löser sitt individuella problem genom att hjälpa andra ur lidandet.
Den viktigaste praktiska insikten är att vi skapar vårt eget öde genom tankens kraft. Allt har tre aspekter, också tanken. Tanken är inte bara medvetenhet, ett visst tankeinnehåll, utan också en materieform och energi i osynliga världar. Vi påverkar oss själva och andra med våra tankeenergier. Är de inte positiva , så är de negativa. Varje negativ tanke (och känsla) river ner, varje positiv tanke bygger upp. Vi kan målmedvetet bygga vår inre människa genom att uppmärksamma allt gott och värdefullt, genom att bortse från allt ont och livsodugligt. Vi hjälper andra bli bättre genom att principiellt se till det bästa hos dem. Detta är enhetslagen i praktiken.
Enligt det godas lag följer varje människa det högsta goda hon verkligen inser och förstår, inte av tvång, utan för att det är ett behov och en glädje för henne att få göra det.
Liksom all övrig esoterik ger hylozoiken en världsbild, som går långt utöver människans möjliga erfarenhet. Detta är nödvändigt för att vi skall få perspektiv på livet, inse dess mening.
Esoterik handlar om det för människan ovetbara. Men därför får den inte bli en trossak. De esoteriska lärarna har alltid framhållit, att människan måste använda sitt kritiska tänkande och sunda förnuft i synnerhet på detta område, där önsketänkande och (själv)bedrägeri är så vanligt. Hylozoiken kan för människan bli endast en hypotes, ett antagande tills vidare, tills hon fått veta.
Hylozoiken bör kunna tillfredsställa alla kunskapssökare i vår tid, alla som insett att det finns en verklighet bortom den synliga men funnit de olika ockulta förklaringsmodellerna bristfälliga.
Många sekter och rörelser av idag lovar sina anhängare snabb andlig utveckling, ställer orimliga krav eller presenterar kunskaps- och livsfientliga läror. Däremot betonar all äkta esoterik det nödvändiga med sunt förnuft, balanserad utveckling och förståelse för proportionerna i tillvaron. Hylozoiken betonar förståelsen för det mänskliga. Vi är och bör betrakta oss som människor. Vi bör lära oss lösa de mänskliga problemen först. Med hylozoiken som den fasta kunskapsgrunden får vi en livsförståelse, som är till hjälp i vardagens alla problem.
Gå till Henry T Laurency sajt. -|- [Tillbaka till verkligheten]